Tråkbloggande

Tråkbloggar igen, jag vet, men det får vara så just nu.

Sprayandet rullar på, fortfarande rätt ok, i alla fall inga biverkningar förutom läskig smak i munnen och att jag är uttråkad, men det sista är nog inte sprayens fel. Dunderförkyld och måste bli frisk fort, inget bra med feber för ägg som ska bli till bebisar, har nog ingen feber än, men att vara snorig, täppt och hes är inte så mysigt det heller. Äggen till IVF:en ska inte börja växa förrän om en och en halv vecka, så än så länge hade det nog inte varit nån panik om det hade varit feber, väljer att inte oroa mig för det. Har tillräckligt med annat jag nojar för.

Vill stanna hemma och vara sjuk imorgon, men det går inte. Eller klart att det skulle gå, världen skulle inte gå under om jag inte gick till jobbet, men för min egen del hade allt blivit krångligare. Reser jag inte nu måste jag resa sen under sprutandet och det vill jag slippa. Ska alltså överge fula mysbrallor och deckare framför brasan, byta till mitt jobbjag och ta tidiga morgonflyget till Budapest. På onsdag kväll får jag komma hem igen. Fyra veckor kvar på gamla jobbet sen är det slut. Glad att jag har sagt upp mig. Trött på flängandet.

Förändringen som började i höstas är i alla fall på gång på riktigt, om en och halv vecka kompletteras sprayandet med sprutor, jobbytet rullar på och mitt i allt har jag det rätt ok. Kanske inte märks mitt i allt gnällande, men jag är faktiskt helt klart på väg åt rätt håll. Känns bra.