Om allt ser ut som det ska kommer jag göra nästa försök om en dryg vecka. Känns bra men känns inte alls lika hoppfullt eller spännande som första gången. Tror helt enkelt inte att jag riktigt vågar hoppas. Har ingen chans till nybörjartur längre. Skulle jag lyckas på andra försöket kan man nog fortfarande klassa det som nybörjartur i och för sig, men det känns inte likadant.
Har nog mentalt ställt in mig på att jag kommer behöva göra många inseminationer. Har inte vågat tänka tanken fullt ut att det kan vara så att varken insemination eller eventuella IVF:er alls kommer funka. Står som bekant kvar i adoptionsköer, men vill ha barn nu, inte om fem år. Har redan väntat länge nog. Längtat barn i många år.
Får ändå hopp varje gång jag hör någon som har lyckats. Träffade nyss en Femmis som blev gravid på fjärde försöket, tror nån annan skrev att hon lyckades först på åttonde försöket. Hade hoppats att jag skulle ha tur och att det skulle gå fort, men hellre på åttonde försöket än inte alls. Har ännu inte satt någon övre gräns på antal försök, tänker låta mig själv försöka en fyra fem gånger innan jag bestämmer när det blir dags att gå vidare till IVF eller adoption. Hoppas att jag ska ha annat att tänka på då, att det blir ett beslut jag slipper ta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Hej!
Jag tycker att du gör helt rätt i att fortsätta försöka, det är det enda vi kan göra och jag håller tummarna hårt för ditt försök nr 2. Vad är IVF?
Kram
Anna
Ett försök är ingenting. Börja inte fundera förän efter minst tre fyra om du inte har några konstaterade problem tycker jag. Men har du PCO, tänk om och undersök noga, har hört att man kan ha skyhöga chanser på IVF då men dåliga odds på insemination. Men jag är ju ingen läkare :-)
Vad är PCO?
Mvh,
Maria
Känner igen mig som fasen i din beskrivning. För varje misslyckat försök känner jag mig ett steg närmare den evighetslånga väntan på vietnambarnet...
Anna, IVF är provrörsbefruktning, alltså när man plockar ut ägg och befrukar dem med spermier utanför livmodern för att sen sätta in ett eller två befruktade ägg som har delat sig fint. Större och jobbigare process för kvinnan då man måste ta massa hormoner för att få fram rätt antal ägg vid rätt tid, mycket dyrare men också fler som lyckas. Klart vi ska fortsätta försöka!
Tyrvi, jag har också hört att man med PCO har större chans att lyckas med IVF, men enligt min gyn är det slöseri med pengar innan jag har testat ett par försök. Enligt honom har jag lika stor chans som alla andra så länge jag har ett moget ägg.
Anonym, PCO betyder polycystiska ovarier, äggstockar som producerar ägg men som inte fixar att få ett ägg moget för att ägglossa en gång i månaden. Läs runt 20-25 februari för mer om info om det, går att styra med hormoner, därav alla mina piller.
Storken, ibland känner jag verkligen att Vietnam- eller Etiopenbarnet närmar sig, men det tar sån tid så det måste bli för nummer två. Klarar inte att vänta så länge.
Håller tummarna för oss alla!
Om man äter Pergo så är chanserna precis lika goda för oss pco:are vid insem. som för icke-pco:are. Så ge DI några chanser innan du ger dig på IVF.
Har själv pco och har gjort IVF tillsammans med fd sambon (pga av hans mkt få spermier). Ofta producerar vi med pco mååååånga ägg vid IVF men kanske inte alltid av toppkvalitet.
Önskr dig lycka till! Vet hur det känns att längta! Är singel och fortafarande ofrivilligt barnlös. Lutar starkt åt att pröva lyckan i Danmark :-) Blir inspirerad att våga pröva igen - ensam denna gång :-) // Annelie
Skicka en kommentar