måndag 28 januari 2008

Arg och förbannad igen

Senaste veckan har jag hört tre olika femmisar som fått problem med sina gynekologer. Alla tre har precis kommit igång och behöver verkligen bemötas med respekt och pepp, inte bara motgångar.

Gynekologer som tidigare har varit hyfsat välvilligt inställda säger nu att NEJ, de kan inte göra VUL (vaginalt ultraljud) på högkostnadsskyddet, inte heller kan de skriva ut IVF-medicin eller inseminationshormoner som de tidigare utlovat. Fattar inte vad som har hänt, men det gör mig rädd och arg. Det ryktas i vår lilla grupp om att det varit någon gyn-konferens som har diskuterat nya riktlinjer. Vi är redan utsatta, vi finansierar våra behandlingar utomlands eftersom vi vägras hjälp i Sverige, varför göra det ännu svårare för oss?

Argumenten mina femmissystrar har fått är så flummiga att det knappt går att återge dem; en gynekolog sa ungefär så här: Kan inte behandla dig för att du går till en barnmorskeklinik (gällde insemination i Danmark), när du går till en barnmorskeklinik finns det ingen behandlande läkare och alltså kan jag inte hjälpa dig härifrån. Samtidigt är det jättebra att du har valt en barnmorskeklinik så att du kan få en donator med ID-release, då blir det som om du hade gjort det i Sverige*. Läkarklinikerna är ju bättre eftersom de är just läkare, men de får bara använda anonyma donatorer och sånt tycker vi INTE om här i Sverige.

Men för faan, hjälp oss i Sverige då istället. Ska det vara så svårt att se att det här är galenskap. En annan kvinna som skulle börja med IVF nu i januari fick ett mail från sin gynekolog att han inte kunde översätta hennes recept som han hade lovat. Det skiljer över 12 500 kr om man går till apoteket med ett danskt recept eller ett svenskt recept på högkostnadsskyddet. Om man inte råkar vara skriven i Skåne och hämtar ut det på rätt apotek, då översätts det nämligen med automatik.

Jag blir galen, det här är orättvist, rättsvidrigt och helt godtyckligt. Om några politiker och gynekologer läser här, så snälla, tänk och agera snabbt. Vi kan inte ha det så här. Ska alla singlar skriva sig i Skåne för att få hjälp?

* I Sverige är det bara tillåtet med sk öppna donatorer/donator med ID-release, vilket betyder att barnet kan ta reda på donatorns identitet är barnet fyller 18 år. I Danmark är det förbjudet för läkare att använda annat än helt för alltid anonyma donatorer. Ett kryphål i lagen gör att barnmorskor kan inseminera med ID-release. All IVF i Danmark är alltså med anonyma donatorer eftersom det bara är läkare som kan göra IVF. I Finland är lagen som i Sverige, endast öppna/ID-release donatorer är tillåtna. Förvirrande frusterande djungel.

söndag 27 januari 2008

Mamma efter 35

Fick en länk till en intressant artikel i en kommentar, lyfter upp den hit så att fler kan hitta den.
Mamma efter 35 - Framtidshopp mitt i barnlöshetskris. En intervju med Barbro Fridén, specialistläkare och verksamhetschef vid Fertilitetscentrum i Stockholm.

Hon säger bl a:
– Man ska inte sinka 35-åringar med årslånga utredningar, flera års väntetid och lågeffektiva behandlingar. Ska de ha behandling ska de ha IVF och inte hålla på och insemineras långa tider. Är man 35 år när man ställer sig i kön och gör sitt första försök vid 37 blir det en stor skillnad i resultat, säger hon.

Tack för länken Lisa!

uppdatering: Menar inte på något sätt att jag tror att man ska tolka henne som att det är kört efter 37. Själv har jag träffat flera kvinnor över 40 som blivit gravida både genom IVF och insemination, men jag håller ändå med Barbro Fridén att väntetid, utredningar och annat försvårar möjligheterna helt i onödan för vissa.

trepack eller inte?

Har hela tiden tänkt att jag ska köpa ett trepack IVF:er, men har börjat undra. Kanske borde jag börja med ett försök och beroende på resultat se hur jag ska gå vidare.

Bästa scenariot vore så klart att jag blev gravid och att allt var frid och fröjd och att inga fler försök behövdes. Sämsta scenariot vore att det inte blev några ägg, eller att alla ägg visade sig vara missbildade och hopplösa, att jag liksom fick en dom på kommande IVF:er, att det skulle visa sig meningslöst.

Troligaste är väl att det blir nånstans mittemellan, och i så fall är det säkert vettigt med ett trepack. Ändå vill jag nog se det här första försöket som ett test av mina chanser. Om allt ser vettigt ut men jag ändå inte blir gravid kanske jag ska satsa på trepacket, men jag vill nog börja med bara ett försök.

Mentalt har jag av någon konstig anledning ställt in mig på sex försök, sex IVF:er är många, har jag inte blivit gravid då så får jag nog inse att det kanske är så att graviditet och jag inte hör ihop. Att jag i så fall får se om det finns andra vägar jag kan gå, men tills dess så väljer jag att hoppas på att IVF ska visa sig vara min väg.

Märkligt positiv idag

Känner att jag just idag faktiskt tror på det här IVF-försöket. Vet inte varför, men det är skönt att för en gångs skull få våga vara lite optimistisk. Brukar inte vara särskilt optimistisk så mitt gamla vanliga negativa jag kommer säkert snart tillbaka, men just idag är jag ovanligt positiv.

Har varit ute på långpromenad i solen, efterlängtat ljus som ger energi. När jag kom hem blev det kaffe i solen, visserligen med vinterjacka och vantar på, men skönt ändå, en liten runda i trädgården visade att snödroppar och vintergäck har kommit upp och påminner om att det kommer bli vår på riktigt om ett tag. Tittar man noga ser man små röda knölar där rabarbern ska växa. Liv på gång.

Igår kväll var det vin, snack och skvaller med fantastiska snygga smarta och roliga kvinnor som också vill ha barn. Hoppas att vi är gravida allihop till sommaren. Tack för igår!

De onyttiga månaderna i pauslandet har gjort att 2-3 av kilona jag tappade förra året har kommit tillbaka, de är inte ett dugg välkomna så nu blir det nyttigt leverne ett tag. Handlat massa läskigt sund mat och ska försöka se till att det blir många långpromenader.

Räknar ner dagarna tills jag ska börja spraya. Ser absolut inte fram emot att fylla kroppen med en massa konstigheter, men samtidigt ser jag verkligen fram emot att komma igång. Ska bli skönt att känna att jag gör något, att jag kan påverka något. Helt färdig med pauslandet.

fredag 25 januari 2008

Olika besked - hjälp!

Pratade med dr Gyns sköterska och tillika fru igår. Enligt kliniken ska jag göra VUL innan jag börjar nedregleringen, det tyckte inte sköterskan alls att jag behövde. Hon sa att jag skulle komma och undersöka om jag var nedreglerad efter ca 14 dagar och innan dess fanns ingen anledning att undersöka något.

På mitt danska stimulationsschema står det att jag ska ta "1x3 pust dagligt", med ca 8 timmars intervall. Enligt sköterskan skulle jag ta två st morgon och två st kväll. Blir förvirrad och stressad av motstridiga besked. Hade det varit dr Gyn hade jag litat på honom fullständigt, men hans virriga fru som känns mer och mer förvirrad för varje dag känns svårare att lita på. Måste nog ringa igen och få prata med dr Gyn tror jag. Ska börja spraya om en vecka, så det är ingen panik än egentligen.

Ni som har gjort långa protokollet, har ni gjort VUL innan ni har börjat spraya? Kan det vara farligt att låta bli? Känns som att jag har gjort tusen VUL och de har aldrig hittat något konstigt, så det känns inte så farligt att låta bli nu. Har ni sprayat 2x2 eller 1x3 eller på något annat sätt?

Och ni som går till dr Gyn, tror ni att IL har virrat till det eller är det så här han brukar säga? Tyvärr är han ju inte bäst på att svara på mail så jag funderar på att posta protokollet, maila frågor och sen ringa och be om ett telefonmöte. Fixar inte olika besked nu, vill bara veta hur jag ska göra. Vill att något ska vara enkelt.

Uppdatering, det är Synarela jag har fått som nedregleringsspray, inser nu att vilket preparat som används kan påverka när och hur ofta man ska spraya. Tack Tingeling, hade inte tänkt på att det kunde vara olika med olika mediciner.

tisdag 22 januari 2008

fullmåne och drömmar

Fullmåne idag, jag brukar drömma konstigt runt fullmåne. Har inte kunnat släppa de kinesiska hamstrarna och är helt övertygad om att jag i natt kommer drömma att jag blir gravid vid IVF:en, men att jag kommer föda ett helt lämmeltåg av hamstrar, inga en eller två vanliga små bebisar utan många många alldeles ludna små kinesiska hamstrar.

Eller, det där med lämmeltåg av hamstrar kanske var dagdrömmen som fastnade från när jag satt på bussen på vägen hem. Ingen aning om vad nattdrömmarna blir, men jag blir förvånad om inte hamstrarna är inblandade på ett eller annat sätt i natt också.

måndag 21 januari 2008

Femmis i media

Senaste tiden har det varit många artiklar om femmisar i media, mammor, barn, försökare osv. Idag fick jag den här länken om Stina och hennes som Martin. Tycker att det är lysande att det skrivs så många positiva artiklar, jag tror att det gör skillnad. Modigt av er som ställer upp, stort tack för det!

Stina, ser fram emot att träffa dig och Martin nu när ni snart kommer upp och gör Stockholm osäkert.

L-word säsong fem

Helt off topic, men jag vet ju att det finns några som läser här och som också gillar Shane, Alice och de övriga L-wordbrudarna. Ni vet väl att säsong fem har börjat sändas i USA nu och finns för nedladdning. Nedladdning kanske ses som omoraliskt och fult av vissa men jag har svårt att se att det skulle vara så fult att ladda ner nåt som ändå snart visas på TV.

Hur som helst, filerna finns där och om man vill kan man ladda ner dem. Har precis sett första avsnittet och det var som utlovat, som säsong ett fast på crack. Ska inte förstöra nåt, men vad sägs om Helena Peabody i fängelse? Coola Shane som... näe, titta själv istället. Avsnitt ett var lätt att hitta och gick fort att ladda ner, tvåan och trean verkar vara trögare att få rätt på, men nu verkar jag ha hittat filer som funkar.

söndag 20 januari 2008

kinesiska hamstrar

Krävdes besök på två olika apotek för att få ut alla grejer som fanns på recepten. Sitter nu hemma och läser bipackssedlar. Bipackssedlar är alltid skrämmande läsning, jag borde låta bli. Läser trots att jag hellre skulle vilja slippa veta. Fast ibland blir jag osäker på om jag har förstått överhuvudtaget.

På Gonal F finns den här meningen: Follitropin alfa är rekombinant humant follikelstimulerande hormon (FSH), framställt med rekombinant DNA-teknologi i en ovariecellinje från kinesisk hamster.

Är det alltså så att det är delar av en kinesisk hamster jag kommer spruta in i magen? Det är visserligen länge sen jag slutade vara vegeterian, men det här känns rätt sjukt och skrämmande. Kinesisk hamster, vem kom på att göra medicin av just kinesisk hamster? Galet.

lördag 19 januari 2008

Dyra grejer

Räknade ut vad alla grejerna som jag ska hämta ut på apoteket kostar, läkemedelsbolagen tjänar stora pengar på såna som mig. Synarela, Gonal-F, Ovitrelle och Progesteron för ett IVF-försök kostar tillsammans 14 276 kr. Med högkostnadsskydd betalar man max 1800 kr/år i Sverige.

Som singel i Sverige är det inte säkert att man kan få hjälp att översätta de utländska recepten till svenska recept inom högkostnadsskyddet. Resultatet av denna orättvisa blir att man om man har tur och har hittat en välvillig gynekolog så kostar det alltså 1800 kr, har man otur och inte hittar någon välvillig gynekolog så får man betala 12 476 kr mer. Det är ganska dyrt att ha otur med andra ord. I just dethär fallet har jag tur. Tack för hjälpen dr Gyn!

Om insemination/IVF för singlar hade varit tillåtet i Sverige hade ingen behövt betala dessa 12 476 kr dyra oturspengar. Det är fullt tillräckligt dyrt att behöva betala ca 25 000 kr för själva IVF:en.

Ett år av recept

Fick höra på apoteket att mitt högkostnadskort går ut på måndag. Det betyder att det nu gått ett år sen jag för första gången gick in på apoteket för att hämta ut de första fertilitetsrecepten.

Då var jag hoppfullare och trodde på riktigt att jag skulle få barn innan året var slut. Så blev det inte.

Hoppas på att kunna ta ut alla IVF-medicinerna på något söndagsöppet apotek imorgon. Vill hinna ta ut dem innan högkostnadsskyddet går ut. Inte för att det egentligen spelar någon roll. Jag är helt säker på att jag kommer behöva hämta ut massa olika receptbelagda grejer för kommande behandlingar. Blir nog ännu ett receptfyllt år, ännu ett högkostnadskort. För inte kan jag ha sån tur att det är nu det ska funka? Näe, det vågar jag inte tro. Men ändå.

mer om schemat

Har fått stimuleringsschemat nu och sitter återigen och försöker få ihop kommande veckors jobb och IVF. Inser att jag har bråttom. Om min kropp väljer att funka som standardschemat ska det börja nedregleras om ungefär två veckor och efter ytterligare två veckor är det dags att ta fram sprutorna.

På nåt sätt måste jag ha räknat fel förut. Trodde att jag skulle hinna sluta på jobbet innan det blir dags för äggplock, men så blir det inte. Om jag speedar på överlämningen kanske jag kan få semester sista veckan, annars kommer jag behöva bli akut sjuk. Gissar att det löser sig. Vill helst ha klarat av alla jobbresorna innan sprutorna och alla VUL påbörjas. Måste helt enkelt sätta fart. Blir några galna veckor men det kanske är lika bra, kommer inte ha tid att sitta hemma och känna efter.

Beroende på hur kroppen reagerar kan sprutorna försenas någon vecka. Vore egentligen det bästa, men samtidigt vill jag inte skjuta på något, vill nu. Har väntat länge nog.

torsdag 17 januari 2008

det funkar för andra

Två bra nyheter på två dagar. Salvia har fått barnbesked, en liten liten kille, och en webb-kompis till mig har precis plussat efter sin fjärde IVF. Stort grattis till er båda!

Blir så glad när jag hör att det kan funka även om man fått vänta och kämpa länge.

Jobböverlämning och IVF-schema

Väntar fortfarande ivrigt på behandlingsschemat från kliniken. Recepten har jag redan fått från dr Gyn, gissar att han har flera som går på samma klinik för han brydde sig inte om att vänta på att få recepten från kliniken och översätta dem, skickade väl standardrecept kan jag tänka mig. Får se om de stämmer med vad kliniken skickar...

Men nu har så klart ett nytt problem dykt upp. Tröttsamt att inget nånsin kan få vara enkelt. Tyckte först att det var så bra och smidigt att jag skulle kunna göra den första IVF:en under mina sista två månader av min uppsägningstid, inbillade mig att jag skulle få det lite lugnare och att det kanske till och med skulle kunna bli lite semester. Så blev det inte.

Har fått i uppdrag att göra ett schema för överlämningen på gamla jobbet. Låter ju inte som nåt stort problem, förutom att min efterträdare sitter i Tyskland och jag finns i Sverige. I Sverige finns även dr Gyn och det är där jag måste vara för att kunna göra VUL.

Jag måste boka in minst två tysklandsresor, en ungernresa och en brysselresa de närmaste två månaderna. Dessutom måste jag boka in ett par dagar när efterträdaren kan komma hit till Sverige. Hur ska jag kunna boka in det samtidigt som jag ska göra det långa protokollet med alla VUL? Vill verkligen inte vänta en månad till i onödan och tänker att eftersom det är jag som ska sätta schemat och bjuda in till alla möten så kanske det går att fixa? Brysselresan kan nog vara över dagen och de övriga resorna kan vara på två-tre dagar så det är inte några särskilt långa perioder som jag behöver vara borta.

Ni som har gjort långa protokollet, tror ni att det kan gå? Borde väl funka åtminstone under nedregleringen, eller vad säger ni som vet? Prel nedregleringsstart tredje februari. Någon som minns vilka dagar ni var på VUL och kan maila det till mig? Just nu väljer jag att förtränga biverkningar och annat, vill inte vänta så jag tänker att det måste gå att få ihop. I värsta fall så får jag väl vara en grinig och sur överlämnare, de kan ju knappast sparka mig.

Att man blir gravid om man slappnar av är det ändå ingen som tror på, så jag tror inte att det borde förstöra mina chanser att jag måste hänga en hel del på flygplatser under försökandet. Däremot kanske det är knöligt med mediciner som trivs bäst i kylskåp men som måste igenom säkerhetskontroller och tullar. Försvunna incheckade resväskor har jag hört om för många gånger; förbud mot nålar i handbagage kan säkert ställa till det, men de måste ju släppa igenom en när man behöver medicin? Måste nog ringa tullen och se vad det finns för regler. Skulle inte våga checka in något så viktigt, men en liten kylväska i handbagaget kanske kan gå att få igenom säkerhetskontrollen?

söndag 13 januari 2008

recept och schema på väg

Skickade iväg ett mail till kliniken om att jag behöver recept och behandlingsschema. Fick svar inom en halvtimme, hurra för snabba svar en söndagsförmiddag. De postar allt på måndag. Känns så skönt att vara på gång och faktiskt kunna göra något. Pausen är äntligen slut på riktigt.

CD1 - på gång igen

Pausen har äntligen börjat ta slut. Mensen är här, jag är tillbaka på ruta ett, på CD1. Nu kan jag på riktigt börja planera in mitt första IVF-försök, känns skönt.

Känns samtidigt skitläskigt med alla hormoner som ska tas. Hela IVF-behandlingen känns stor och komplicerad, ett läskigt och stort men bra beslut. Hoppas i alla fall att det ska visa sig vara bra och inte bara stort och läskigt.

Om ungefär två månader vet jag. Tills dess får jag fortsätta undra och fundera. Det är ganska fantastiskt att behandlingen ens finns, att några människor bestämde sig för att försöka befrukta ägg utanför kroppen och att de lyckades. Hoppas på att det ska fungera även på mig.

fredag 11 januari 2008

bredbandslös i pauslandet

Osams med mitt bredband, frustrerande och tröttsamt. Får stå ut med mobilsurfande över helgen, inte alls helt kul när det finns en massa bloggar och annat som jag blivit löjligt beroende av, men det går. Kanske till och med kan bli tid över till annat som jag ligger efter med.

Mensen fortfarande försenad, irriterande, vill komma igång, vill planera. Samtidigt lite bra. Måste jobba lite längre än jag hade tänkt, sen några veckor frivilligt arbetslös innan jag börjar nya jobbet. Under de lediga veckorna hoppas jag kunna pussla in äggplock och återförande. Om inget går helt galet håller det.

Ikväll ensam med brasa, bok, katter och ett glas vin. Mår bra i all förvirring. Börjar mer och mer landa i all förändring och gillar det. Saknar ändå mitt bredband.

onsdag 9 januari 2008

ickesemester blir IVF-pengar

Har precis insett att jag efter sommarens ickesemester har många fler sparade semesterdagar än jag trodde. Många sparade dagar, lite drygt 40 dagar är det, alltså motsvarande åtta veckors ledighet. Det som inte blev semester blir nu istället pengar som betalas ut när jag slutar.

Ickesemesterdagarna ska nu få finansiera större delen av ett tre-pack IVFer.

Slipper ringa banken och låna pengar, slipper fundera.

Ickesemestern kom sig av att det inte fanns nån vettig backup på jobbet. Då var jag arg som ett bi över att jag behövde jobba hela tiden. Nu gör det mig glad.

måndag 7 januari 2008

Skengraviditetssymtom i pauslandet

Har skengraviditetssymtom mitt i pauslandet. Löjligt och helt omöjligt. Jag menar inte att jag tror att jag är gravid. När man inte har varit i kontakt med några spermier sen senaste försöket i oktober blir skengraviditeten en omöjlighet. Men ändå, symtomen finns där.

Inte lurad av progesteron eller några andra hormoner, inte lurad av inbillning den här gången. Förstår att det är vanliga traditionella snart-kommer-mensen-symtom, fast jag tror inte att jag har brukat känna dem så här mycket. Stora onda bröst, ont i livmodern, ont i huvudet, irriterad, trött och sur.

Hade jag gjort ett försök den här månaden hade jag varit övertygad om att det var något. Måste komma ihåg det till nästa gång det är testdags. Det är tydligen sån här jag är när jag är alldeles vanlig och ickegravid. Kan mycket väl vara så att min hormontiltade kropp har blivit lite mindre hormontiltad och att det är så här det ska kännas. Om lite drygt två månader kommer det vara testdags igen. Jag kommer vara skengravid och helt ha förträngt att det är så här jag är när jag inte är gravid.

Mailat med kliniken

Har mailat med kliniken och förberett dem på att jag vill komma igång den här månaden. Fick som vanligt snabbt och bra svar. Ska ringa dem när mensen kommer så skickar de behandlingsprotokoll och recept. Känns som att jag är på gång, känns bra.

Just nu kan jag inte göra mer än att vänta. Vänta är inte min favoritsysselsättning. Vill kunna påverka och göra något, det kan jag inte.

Joo, lite kan jag påverka. Snart är pausen slut, och därmed stundar nytt rökslut. Tror att det blir imorgon, samma dag som mensen borde komma. Då hinner jag vara rökfri minst sju veckor innan äggplock. Hade självklart varit bättre om jag hade slutat tidigare, men jag hoppas ändå att det ska göra att mina chanser blir hyfsade.

söndag 6 januari 2008

Vill komma igång - IVF-plan

Väntar på att få komma igång. Frustrerande att vänta. Väntar på blod för att kunna börja räkna dagar. Blod som betyder nystart, blod som betyder dag ett. Efter att så många gånger blivit besviken när mensen kommit känns det konstigt att den nu ska vara så eftertraktad. Är rastlös, vill inte vänta längre.

Att göra IVF med långa protokollet tar tid, lång tid. Om mensen kommer nu i dagarna, vilket den borde, så börjar jag med nedreglering i slutet på januari. I så fall ägnas första halvan av februari till nedreglering och andra halvan till hormonstimulering för att få äggen att växa till sig.

I början på mars blir det äggplock och förhoppningsvis insättning av ett eller två fina små toppembryon. Måste våga tro på friska embryon, är livrädd att det blir tvärtom. Kanske blir det inga ägg, eller bara konstiga missbildade ägg som vägrar att befruktas och/eller dela sig. Hoppas på friska fina embryon så klart, vågar inte riktigt tänka klart tanken om det blir motsatsen. Förtränger de läskiga tankarna så gott jag kan.

I slutet av hormonstimuleringen fyller jag år. Mina äggstockar och ägganlag fyller tyvärr också år, hela 35 år. 35 år är inte jättegammalt i fertilitetssammanhang, men ändå känns det deppigt. Chanserna att bli gravid minskar långt tidigare, riskerna för missfall, kromosommissbildningar och andra problem ökar. Är glad att jag känner flera kvinnor som är äldre än jag och som lyckats bli gravida och få barn. Vill inte vänta längre. Vill komma igång nu.

lördag 5 januari 2008

Partier/politiker för och emot lagändring

Funderar på om det kommer bli någon lagändring gällande singelinsemination/IVF inom hyfsat överskådlig tid eller om det kommer dröja. Är det någon som har koll på hur de olika politikerna och partierna ställer sig inför en ev lagändring gällande insemination och IVF för oss på hemmaplan?

Expressen skrev för ett par veckor sen att de trodde på lagändring under 2008, det gör inte jag även om jag skulle bli glad om jag har fel så klart. De gjorde också en sammanställning över hur de olika partierna ställer sig, men jag undrar om den är korrekt.

Som jag har förstått det har vänsterpartiet beslutat att de som parti är för en lagändring, tror att miljöpartiet har gjort detsamma. Men hur är det med resten?

I artikeln lät det som att Ylva Johansson tänker verka för en lagändring, och att det betyder att hela partiet tagit ställning? Är det sant, skulle hela s rösta för?

Kristdemokraterna är så klart emot fortfarande och moderaterna som parti är också emot enligt Expressen. Tror att det finns enskilda ledamöter inom moderaterna som är på vår sida, men vet inte hur många.

Folkpartiet har en del politiker som har uttalat sig positivt, men har de tagit ställning som parti? Centern, har nån därifrån sagt något? Enligt sammanställningen är båda partierna för en förändring, är det sant? Någon som är insatt och vet?

Själv har jag svårt att tro att borgarna kommer köra över kd i den här frågan, tror inte att de tycker att frågan är tillräckligt viktig för att orsaka splittring, men jag hoppas att jag har fel. Tror ni på att det kan bli ett beslut över blockgränserna?

Är fortfarande arg och besviken på att sossarna, vänstern och miljöpartiet inte gjorde något för en lagändring när de var i majoritet och hade alla möjligheter att förändra.

torsdag 3 januari 2008

IVF-tankar - tänk om jag hade fått göra det här hemma

Funderar på det kommande IVF-försöket. Surfar runt och hittar massa konstigt, svårt att veta vad man ska tro på till slut. Allt från graviditetsstatistik till val av hormonbehandling verkar skilja de olika klinikerna, hur ska jag kunna välja vart jag ska åka?

Önskar att jag skulle slippa åka utomlands, det är tillräckligt jobbigt redan som det är. Att då behöva planera land, klinik, resväg och annat ovanpå det känns ibland som helt onödiga motgångar. Billigt är det inte heller. Snart ringer jag banken och säger att jag måste renovera köket.

I Falun är det annorlunda, de har börjat med pengarna-tillbaka-garanti. Tänk om jag skulle kunnat få åka dit istället. Verkar till och med som att jag skulle passat in i målgruppen som erbjuds pengarna tillbaka om de inte blir gravida. Under 39 år, inga tidigare IVF:er. Men, alltid finns det ett men som kommer emellan - singel, näe, inte välkommen enligt svensk lagstiftning. Inte betrodd enligt svensk lagstiftning. Mitt adoptionsmedgivande hjälper föga i det här fallet. Adoptionsköerna växer samtidigt. Blir trött, ledsen och förbannad. Heja Danmark, Finland, Lettland och Ryssland, dit är jag välkommen, men bara för att jag kan betala för mig. Skitvärld.

Har tyckt att många pratar om akupunktur inför IVF/insemination. Själv har jag aldrig vågat testa. Vet inte varför jag tycker att det verkar läskigt, är inte nålrädd och inte rädd för sprutor, men akupunktur har känts skrämmande på nåt sätt ändå. Kanske bara skeptisk mot allt som jag inte begriper, vet inte.

Nyss råkade jag läsa det här på aftonbladet: En färsk studie visar nämgligen att kvinnor som genomgår IVF-behandling har 37 procents mindre chans att få barn om de samtidigt använder den kinesiska metoden.

Nu tror jag inte särskilt mycket på kvällstidningsnyheter och de skriver själva i stycket under att massa andra undersökningar hävdar motsatsen. Blev ändå glad. Kanske inte är så dumt att testa sitt första IVF-försök utan extra nålstick. Känns bäst så.

onsdag 2 januari 2008

Påven menar att jag försvårar för freden?

Läser att påven har uttalat sig igen. Väldigt ovanligt att han och jag tycker lika, det gör vi inte heller den här gången. Nu är jag och mina femmissystrar och alla andra som lever utanför normen tydligen ett hot mot en kommande världsfred också.

Påven förklarade för folksamlingen att en traditionell familj, med en mamma och en pappa, var nyckeln till världsfred och att institutionen var ”outbytbar”.
– Det finns en direkt koppling mellan familj och världsfred. De som är emot den konstellationen – även omedvetet – försvårar för fred, sa påven, uppger AP.


Själv förstår jag inte riktigt hur den heterosexuella kärnfamiljen skulle kunna vara nyckeln till världsfred. Själv är jag inte direkt emot denna konstellation, jag tror bara inte att den kan vara det enda rätta och allena rådande, men jag tolkar det som att jag alltså omedvetet försvårar för freden. Förlåt.

Mer Hillevi Wahl

Hillevi Wahl börjar tydligen vackla i sin syn på ensamstående som får/försöker få barn på egen hand. I det här inlägget höll hon helt med fotbollsfrun. Tydligen är det inte kommentarerna hon har fått som får henne att börja ändra åsikt utan diskussioner med hennes man. Här återger hon deras samtal i ämnet. Jag tycker att hennes man verkar sund. Fler såna män tack!

Glad att debatt kan få folk att tänka till och ibland till och med tänka om.

Surrogatmödrar i Indien

I vanliga fall är jag positivt inställd till surrogatmödraskap och tror att det kan vara en bra lösning för vissa människor, åtminstone när bägge parter är helt överens om vad som gäller. Samtidigt är det svårt, jag tror att det väldigt lätt blir ett utnyttjande där någon, oftast en fattig kvinna, betalas för att bära någon annans barn.

När jag läste om de här surrogatmödrarna i Indien blev jag skrämd. Världen är orättvis och ojämlik, inget nytt med det även om det så klart är fruktansvärt i sig. Men att rika västerlänningar åker till Indien och betalar motsvarande 15 indiska årslöner för att få en kvinna att vara gravid åt dem, då blir det rejält problematiskt och svårt att förhålla sig till.

Var går gränsen, är surrogatmödraskap alltid ett utnyttjande av fattiga kvinnor eller kan det vara byggt på andra grunder? Jag tror och hoppas att det kan göras mindre exploaterande än så här, men hur då?