Inte så mycket händer och massvis händer

På vill-ha-barn-fronten intet nytt. Pausar och vill komma igång, mår trots det bra av pausandet men har inte så mycket att skriva här om det just nu.

På andra fronter händer mer. Mitt stundande jobbyte är äntligen officiellt, känns strålande att kunna prata öppet om det. Inser att det är en grym egokick att säga upp sig, först nu får jag höra en massa bra saker om mig som jag nog aldrig hade fått höra om jag stannat kvar. Trots att det är vemodigt att sluta så känns det bra att få höra att folk tycker att det är trist.

Snart ledigt och jag längtar efter sovmorgon, slöa tider med deckare i soffan, ledigt, ledigt, ledigt.

I femmis är det babyboom med nya bebbar och gravida, ger mig hopp. Hoppas och önskar att nästa år ska vara året då jag faktiskt blir gravid.