Minuset den här gången är fortfarande skit. Apjobbigt, fult och tröttsamt men fortfarande ett minus. Samtidigt är jag trött på att sörja, trött på att deppa. Vill leva också, inte bara försöka få barn.
Lever gör jag, överlever gör jag också, men tungt är det oavsett. Vet inte riktigt hur jag ska gå vidare, men det lutar ändå åt en Nordica-insemination till, kanske toppad med färskingar, kanske inte. Funkar det inte då heller så blir det IVF. Vill inte IVF, men hoppas ändå på att det ska kunna vara den saliggörande medicinen. Vill ha barn, att det ska behöva vara så grymt svårt.
Mår samtidigt mitt i allt rätt bra. Haft en bra helg med fina flirten, är på jobbresa nu och får massvis gjort. Snart blir det middag och en turistsväng i den vackra staden. En del i livet är alltså bra, men minusen är skit.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Ja precis sådär är det.... Minus är fula och äckliga. Konsekvenserna av det är ännu värre...men om man bortser från hela bebiskarusellen är livet ganska bra
Tur att du har lite hopp och glädje mitt i sorgen över minuset! Jag tror att en positiv syn på livet ökar chanserna att lyckas!
Jag har ju bara gjort IVF och inga inseminationer men har inte haft några problem alls med IVFerna (men jag verkar vara ganska immun mot hormonsvängnigar - gäller även vanlig mens). Fördelen är ju att man iallafall vet att man får ett embryo tillbaka!
MÅNGA LYCKA TILL KRAMAR!
/Anna-Stina
Hej finaste fina.
JÄVLIGT segt med skitminus!!! du ska veta att jag tänker på dig och finns här. Du är bäst.
Jag åker till Schweiz imorgon och kommer hem på söndag. hoppas vi kan ses nästa vecka.
puss och kram/Sh
Skicka en kommentar