Igår blev det äntligen dags, dr Gyn hade visat att det var två äggblåsor och när jag var på kliniken var äggen precis på väg att släppa, verkade vältajmat med de små danska spermierna. Nu är det alltså väntan som gäller igen. En väntan som kommer kännas lång, oändligt långa två veckor. Hoppet är inte våldsamt stort, men det känns bra att jag kom iväg för det här sista försöket. Förtränger IVF lite till och tänker försöka hoppas att det är min tur nu.
Skengraviditeten är redan på väg hit med stormsteg. Kanske kan jag hålla den borta några dagar till, men inte mycket längre. Känner välbekanta "efterinsemiantionendragningar" i livmodern och analyserar trots att jag vet att jag i själva verket inte har nån aning och att ägget inte har haft en möjlighet att hinna fästa än.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Vilken lång väg vi traskat sedan den där slutölen i mars. Försök, misslyckanden, klinikbyten och spårbyten. Är det bara 7 månader sedan? Fasiken... vi skulle ju ha nybörjartur, fortsätta vara lite bubbliga och inte resignerat acceptera det lilla hoppet.
Men måtte det nu vara din tur! Och sedan min, om 10 dagar.
Jag hade två ägg någon gång i behandlingssvängen, och det var lite speciellt och spännande kommer jag ihåg. Och chansen att lyckas höjdes ju faktiskt lite.
Nu blev det inte några barn i mig den gången, men det hoppas jag att det blir för dig!
Kram
Grattis till två ägg! Håller tummarna stenhårt att du slipper IVF:en.
Nu måste det vara din tur, med dubbla chanser och allt! Hoppas med dig!!!
Håller tummarna stenhårt nu, med två ägg och allt!!
Skicka en kommentar