Preppande för IVF

Måste inse det på riktigt nu, blir inga fler inseminationer för min del, nästa steg är IVF. Känns både bra och dåligt, men framför allt läskigt.

Bra för att det är något annorlunda, något som kan funka och något som jag vet flera som blivit gravida av. Kan inte fortsätta på mitt gamla spår, måste ändra något.
Dåligt för att det är skit att inse att de här sex inseminationerna inte lett till ett skit, en jobbig väg som kostat massvis med energi och pengar men inte gett mig tillstymmelsen till ett plus och ännu mindre en riktig graviditet och barn.
Läskigt för att det är min b-plan, min plan b som skulle användas om inte plan a funkade. Plan a funkade inte, plan c finns inte riktigt. Tänk om inte heller plan b funkar, vad gör jag då? Att b-planen skulle strejka förtränger jag tills vidare, orkar inte utforska den tanken just nu.

Kommer göra långa protokollet och börja runt dag 23. Har inte bestämt mig om jag ska börja den här cykeln eller nästa, men har lite tid att fundera på. IVF är dyrt, IVF och hormonerna som hör till är apjobbigt för vissa och helt ok för andra. Vilken kategori kommer jag tillhöra? Långa protokollet är långt inser jag när jag räknar dagar. kan nog inte vänta till nästa cykel, måste skrapa ihop pengar på nåt sätt. Räknar jag grovt kan jag tidigast göra äggplock ett par dagar efter nyårsafton, det är väldigt långt dit.