Har på sista tiden pratat med ganska många olika människor om singelinsemination och om att det är förbjudet i Sverige. Inser att väldigt få vet om att det är så, förbudet alltså. De flesta har inte haft någon anledning att fundera på det och har därför inte brytt sig känns det som. Men en stor majoritet blir förvånade och frågar varför.
Som om jag skulle kunna svara på det.
Blir visserligen glad när folk blir förvånade, förbannade och samtidigt säger att så kan det ju inte fortsätta vara, det måste till en förändring snart. Jag tror att detta snart ligger ganska många år bort. Vill ha förändring nu. Men hur lyfter man upp en såpass liten och smal fråga? För mig är den grymt viktig men för de flesta är det eventuellt en mariginell rättvisefråga, om ens det. Hur få till förändring då?
Det är ingen stor fråga för feminismen (som för övrigt är väldigt tyst/tystad just nu), flatorna som är par har äntligen fått rätt till insemination/IVF vilket gör att homorörelsen är nöjd och glad. Vilka förutom knappt 300 femmisar kämpar för förändring? Är stolt över att tillhöra Femmis och är glad över det föreningen gör, men vi är så få. Vi behöver hjälp utifrån.
Är tacksam att man har kommit längre i Danmark och Finland och att det är möjligt att åka dit och få hjälp. Vill inte behöva vara tacksam. Är ledsen, förbannad och arg över att landet jag bor i fortsätter att diskriminera mig, mina singelsystrar och våra barn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Fast politikerna verkar lite mer påverkbara än jag trott dem om, och medias intresse har varit större än förväntat. Jag kan faktiskt vara litelite hoppfull, även om min etta kommer att vara tillverkad i Danmark. Min sista utpost för att luta över mot id-release är faktiskt att mitt barn då blir som "alla andra" svenska donatorbarn - och om nu tvåan blir svensktillverkad är det ju samma liksom
Hej hej.
Kikar som vanligt in och kollar läget.
Kul att du bestämt dig för när. :-)
Själv börjar jag föräldrautbildning i April.
Lycka till
Ps. Din räknare står just nu på 3500!!!) ;-)
Nej, men du vet, vi måste ju uuuuuutreda.
Jag kan visst förstå att man har förbehåll mot spermiedonation. Men nu är det tillåtet - staten har deklarerat att det faktiska föräldraskapet är viktigare än det genetiska. När nu dessutom flatorna har inkluderats så finns det liksom inga logiskt hållbara skäl att utesluta ensamstående kvinnor.
Jag är så trött på att "folk" (=både "vanligt folk" och politiker) tänker, tycker och röstar efter någon jävla magkänsla istället för att tänka efter, diskutera och argumentera. Det finns alldeles för många frågor som avgörs på känsla istället för att folk verkligen tänker efter och prövar sina argument.
Skicka en kommentar