jag lever och väntar

Vänta är inte min favoritsysselsättning och väntar är det enda jag gör på riktigt just nu. Allt annat rinner liksom av mig. Suttit i möte hela dagen idag, men det rör gamla jobbet, jag har bara fyra dagar kvar, sen handlar det inte längre om mig. Svårt att tycka att det känns viktigt. Viktigt känns det att räkna dagarna till test. Att fundera, drömma, våndas och fundera igen. Långa två veckor blir det, över tio dagar kvar till testdags.

Imorgon får jag åtminstone åka hem. Sen kan jag vänta hemma i min stad, med mina vänner, mina katter, min säng, och slippa låtsas göra annat medan jag väntar. Jag är dålig på att jobba och vänta på en gång. Tror att det är bra både för mig och för mitt gamla jobb att vi nu ska skiljas åt. Jobbmässigt kan jag inte säga att jag är på topp just nu. Men vänta, det kan jag.