Sovit som en stock och kan inte minnas att jag drömt om vare sig ägg, embryon, danska onanister eller kinesiska hamstrar, känns som att jag bara sovit. Behövdes nog för så fort jag vaknade var skallen igång och tankarna snurrar fortare och märkligare än de skulle behöva. Funderar till exempel på om det verkligen var mina som hade blivit fyra eller om det var en tröttsam sammanblandning, min kanske egentligen hade gått från tre till noll...
Om tre timmar får jag veta hur det gått för mina små. Skulle säkert kunna ringa innan men vågar inte. Kommer snart sätta mig på tåget över bron och vanka av och an utanför det stora vita huset i väntan på att få veta. Så länge inte de ringer mig så borde jag inte få alltför dåliga nyheter hoppas jag. Fasar för att se ett danska telefonnummer i mobilskärmen och sen höra någon som säger: Det är ingen idé att du kommer hit, inget av dem har blivit flercelligt.
Träffade två vänner igår kväll och pratade bort ett par timmar. Inser att det mesta av samtalet handlade om mig, mig, mig och mina embryon. Stackars vänner, jag är nog inte så rolig att ha att göra med just nu. Men glad att ni finns och orkar lyssna. Skönt att slippa bo på ett anonymt hotell, det har jag fått nog av på sista tiden. Fantastiskt skönt att istället kunna fika med vänner, surfa i vännens kök och vänta i sällskap istället för att vänta helt ensam.
Dags för dusch, buss, tåg, buss för att sen få det läskiga beskedet. Har de överlevt natten, är de fina? Är de klena? Slöväxande eller toppembryon? Hoppas hoppas att det finns åtminstone ett som jag kan få tillbaka.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hoppas verkligen att allt har gått bra med småtringar. Och glad att höra att du har vänner där och känner dig hemma och inte ensam just nu i allt väntan och tankar. Kram, Mamasita
Ojojoj vad jag tänker på dig och embryona! Jag håller tummarna för två spelare tillbaka! Kram!
Skicka en kommentar